onsdag 20 november 2013

Novembermörker

Jag har inte överhuvud taget orkat engagera mig i bloggandet de senaste veckorna, som ni kanske märkt. Det är höstmörkret som tar ut sin rätt, i kombination med den existentiella ångest jag känt som ett ilsket pickande i sidan den senaste månaden. Mer om det sedan.
Lillan har hunnit fylla fyra år sedan vi sist talades vid, det har kalasats och sjungits på olika håll, och till min lycka fick hon nödvändiga och smarta gåvor, som hon verkligen uppskattade. Sverige-emigranten jag har till syster var också hemma en helg för några veckor sedan, vilket var himlans trevligt. Till julen kommer hon hem nästa gång, och det är ju banne mig snart. Julen ja, inte många dagar innan vi har december här och snart julafton med allt vad det innebär. Tidigare år har jag knappt kunnat bärga mig innan första advent, då man får hänga upp julgardiner och plocka fram tomtarna, i år känns det annorlunda. Som om jag inte hunnit med, som om min inre klocka sackar efter en månad eller två. Snart är det här året slut, och det gick om möjligt ännu snabbare än tidigare år.

Angående den existentiella ångesten har det väl att göra med flera olika saker. Men i jämförelse med tidigare depp-perioder då jag främst tyckt synd om mig själv, är det här något större. Jag känner en oerhörd sorg för hela världen och mänskligheten. Jag läser och läser, dammsuger www efter information om ett ekologiskt sätt att leva, hållbar utveckling, självhushållning, återanvändning, vilka kemikalier som finns i vad osv. Jag har blivit medveten om saker jag inte har orkat bry mig om förut, och aldrig har jag längtat efter en egen kompost och ett hönshus som nu. Det kommer inte att funka att vi lever som vi gör i längden, att vi inte alls lever i samverkan med naturen utan gör allt för att själva ta kontrollen över jorden och vad den ger oss. Aldrig har jag känt en sådan vilja att förändra mig själv och hur jag lever, att göra smarta val för mig och min familj så vårt ekologiska fotspår blir helst liite liite mindre. Det är inte så svårt bara man tänker efter. Köp ekologisk mat (men det är så dyrt, säger ni, men så är inte fallet om man tänker på vad den billiga icke-ekologiska maten gör med oss hälsomässigt och hur det påverkar naturen), läs innehållsförteckningar så du vet vad du äter, använd tygkassar när du handlar istället för att ta nya plastpåsar varje gång, sopsortera, handla på loppis, sy om gamla kläder, släng inte mat, dra ner på köttkonsumtionen eller understöd lokala köttproducenter och ekologiska jordbruk, odla egna grönsaker, handla enligt säsong.... Det finns hur mycket som helst man kan göra för att leva mera ekologiskt och mer hållbart, vilket också ofta resulterar i att man lever billigare eftersom man lär sig att inte slösa på det man har.
Jag har lovat mig själv, och detta är också kanske ett test av min självdisciplin, att inte köpa nya kläder under en tid framöver, alltså inte kläder från h&m och sådant, utan endast hålla mig till lopptorg om jag eller Lillan behöver något (utom sockor och underkläder då), vilket inte är så stor förändring för mig eftersom jag ofta handlar på loppis. Angående årets julklappar kommer jag att i så stor utsträckning som möjligt göra egna klappar och inte köpa onödigt skit som ingen ändå använder. Jag arbetar också på att införa två vegetariska dagar i vårt hushåll, och också äta mera fisk än förut, så matveckan ser ut typ två dagar vege, två-tre dagar fisk och två-tre dagar kött. Det är länge sedan jag varit så engagerat i något som jag är nu, även om jag kan tänka att det bli tröttsamt för omgivningen att jag hela tiden tar upp vad man borde göra för att världen (och du själv) skulle må bättre, så vill jag bara göra folk uppmärksamma på att saker inte är som de är.
Speciellt när det kommer till alla kemikalier vi utsätts för varje dag, bara en sådan sak att plastlocken vi lägger på engångs-kaffekopparna i skolan är gjorda av en plast som innehåller polystyren, vilket avger hormonstörande och cancerframkallande ämnen när det blir varmt. Hur många kaffekoppar har man inte druckit under de senaste åren, inte bara i skolan? Och jag dricker inte kallt kaffe eller te, därför är ju risken ganska stor att jag fått i mig av de farliga ämnena. Det är sådana här saker jag vill att folk ska bli uppmärksamma på, att man ska börja tänka på vad man omger sig med och vad man stoppar i sig. Inte minst för våra barns skull, som är ännu mer känsliga än vad vi är....

Inga kommentarer: